som en trygghet
(Jag har køpt en norks dator så det blir æ och ø ibland nær inte datorn rættar själv, det fixar ni)
Jag startade min førsta blogg nær jag var 13 år, den handlade om hur det var att gå på Alléskolan i Åtvidaberg. Sen dess har jag næstan alltid skrivit, fått utlopp før allt jag kænt och velat dela med mig av. I början av detta året rann musten ur mig och jag hade faktiskt inget nytt att dela med mig av. Under en period nu har det börjat væxa fram en ny lust att låta fingrarna flöda över tangentbordet och dela med mig om vad som hænder till alla er som har något intresse utav att veta.
Du ær min fasta punkt i livet.
Det ær såklart mycket som har hänt under dessa månader. Jag ska sammanfatta kort vad i mitt oslo-life som skiljer sig från förut. 31 april slutade jag ute på gardermoen och lämnade mina fantastiska vænner på O´Learys dær ute. Det ær fortfarande lite tomt och jag saknar vissa saker dær ifrån, men jag ær glad att jag kommit vidare ut i oslo.
bæsta bæsta ni
1 maj började jag instællet hjälpa till att bygga upp nya O´Learys Møllergata i Oslo. Det var otroligt häftigt att få vara med att öppna en helt ny restaurang, och vi hade riktigt jækla kul ihop. Jag vet inte varför men jag kænde mig liksom tom nær jag var dær. Jag kan O´Learys, O´Learys ær min trygghet men det kändes liksom fel och orättvist att fortsætta med O´Learys nær jag inte gjorde det tillsammans med de fantastiska personerna som jag gjort O´Learys med ute på gardermoen i 9 månader. Så jag sa upp mig och har nu i lite mer æn en månad jobbat på en ny restaurang. Den ligger nere på Akerbrygge som ær Oslos finaste stælle och heter Jacob aal. En lite finare restaurang och jag trivs bra. Hur længe jag stannar dær och inom restaurang får vi se.
Sedan den 15 juni ær jag också sambo med min Robin. Vilket ær det bæsta som har hänt mig under hela den hær osloperioden. Vi bor i en stor två, mitt i stan och jag kunde inte vara lyckligare æn jag ær med han. Det har snart gått ett helt år sen jag kom hit första gången. Det var runt 10 augusti som jag tog mitt pick och pack och drog till Emelie før att starta något som jag inte visste skulle bli ett liv hær. Men det, det tar vi en annan gång.
Vælkomna tillbaka!
